Följande blodmarkör ingår i testet

Information om Glukos och Hba1c som ingår i provpaketet

GLUKOS

• Allmän information om Glukos

  Glukos, eller druvsocker som det också kallas, behövs för att kroppens celler skall få tillräckligt med energi för att kunna utföra sina normala funktioner. Glukos är dessutom kroppens och hjärnans huvudsakliga energikälla. Kroppen strävar efter att hålla blodsockret på en jämn nivå. När man äter höjs blodsockernivån i blodet, och bukspottkörteln producerar då hormonet insulin, som fungerar som en nyckel som öppnar cellerna för införsel av sockret. När detta sker sjunker blodsockret. När blodsockret sjunker till en alltför låg nivå, t.ex. vid intensiv fysisk träning eller långvarig fasta, så producerar bukspottkörteln hormonet glukagon som stimulerar levercellerna till att frisätta lagrad glukos till blodbanan. När insulinproduktionen i bukspottkörteln är otillräcklig eller om kroppens celler har minskad känslighet för insulin får man för höga blodsockernivåer. Detta är vad som sker vid diabetes.
  Hos personer med typ 1 diabetes producerar bukspottkörteln inte tillräckligt med insulin och detta måste då istället tillföras med hjälp av t.ex. insulinsprutor. Hos personer med typ 2 diabetes, som tidigare ofta kallats för åldersdiabetes, blir kroppens celler mindre känsliga för det insulin som finns i blodet, så kallad insulinresistens. Detta leder till att kroppens celler inte kan ta upp tillräckligt med glukos från blodet och blodsockernivåerna stiger således. Höga blodsockernivåer som förblir obehandlade under lång tid kan på sikt leda till permanenta skador på blodkärl, njurar, ögon och nerver.

• Varför behöver man analysera Glukos?
  Kontroll av blodsockernivån efter fasta ingår i de flesta rutinmässiga hälsoundersökningar eftersom man sällan känner av att man har för höga blodsockernivåer förrän diabetes har utvecklats. Genom att ta upprepade prover på fasteblodsocker kan man få reda på om en individ har diabetes eller om denna befinner sig i en riskzon för att på sikt utveckla diabetes (typ 2 diabetes). Ett lätt förhöjt fasteblodsocker (som motsvarar riskzonen) kan ofta ses flera år innan man kan fastställa diagnosen typ 2 diabetes. Med kost och motion kan man oftast reversera förloppet och förhindra utvecklingen av typ 2 diabetes.

• Ett lågt Glukos värde – vad innebär det?

  Ett lågt blodsockervärde kan förekomma hos personer med diabetes som har tagit för stor mängd insulin eller för hög dos av andra diabetesläkemedel i förhållande till födointag och/eller fysisk aktivitet. Hos individer som inte är insatta på läkemedelsbehandling för diabetes är ett lågt blodsocker relativt ovanligt, men detta kan ibland ses vid undernäring, långvarig fasta eller efter hård fysisk träning. Om man vid upprepade provtagningstillfällen skulle ha ett lågt blodsocker och i kombination med återkommande symtom på yrsel, svaghet, darrningar och hjärtklappning rekommenderas det att man rådgör med en läkare på vårdcentralen.

• Ett förhöjt Glukos värde – vad innebär det?

  Diabetesdiagnos kan ställas vid upprepade fasteblodsockervärden över 7 mmol/L. Som tidigare nämnt finns det även en riskzon för diabetes där fasteblodsockret är högre än vad det borde vara men inte tillräckligt högt för att definieras som diabetes. I Sverige definieras “riskzonen” som ett fasteblodsocker mellan 6.1 och 6.9 mmol/L.

• Faktorer som påverkar Glukos värdet

  För att värdet för fasteblodsocker ska kunna tolkas korrekt krävs det att man har fastat inför provtagningen. Vi rekommenderar att man fastar i minst 10 timmar före provtagningen (vatten samt kaffe/te utan mjölk eller socker är tillåtet). Provtagningen skall helst inte ske under en pågående infektion. Tillfälliga infektioner såsom förkylning eller andra inflammatoriska processer i kroppen kan ge ett förhöjt blodsockervärde trots att man har fastat. Vissa stresshormoner, som adrenalin och kortisol, kan också påverka blodsockernivåerna och i samband med både psykiska och fysiska stresstillstånd, såsom raseri eller operationer, kan blodsockernivån tillfälligt stiga utan att det betyder att man har drabbats av diabetes. Kortisonbehandling ökar också blodsockernivåerna.

HBA1C

• Allmän information om HBA1C

  HbA1c, i folkmun kallat ”långtidssocker” är ett prov som mäter hur mycket glukos (socker) som finns bundet till hemoglobinmolekylerna i de röda blodkropparna. En röd blodkropp har en livslängd på ungefär 3 månader. Under dess livstid binder den successivt sockermolekyler till sig. Ju högre blodsocker en person har, desto mer sockermolekyler binds till hemoglobinmolekylerna. Genom att mäta HbA1c (långtidsblodsockret) kan man få en uppfattning om en persons genomsnittliga blodsockernivå under de senaste 3 månaderna.

• Varför behöver man analysera HBA1C?
  Ett ”vanligt” blodglukostest mäter blodsockernivån vid just den tidpunkten då provet tas. Blodsockernivån varierar dock under dagen och påverkas av en rad faktorer såsom födointag och vilken typ av mat man har ätit, av fysisk aktivitet och intag av läkemedel. HbA1c påverkas inte av enstaka händelser under dagen och kräver inte att man har fastat före provtagningen. HbA1c-provet används därför som en del i utredningen av misstänkt diabetes, men även som ett sätt att följa effekten av insatt behandling hos personer som redan har en diabetesdiagnos och för att bedöma risken att utveckla vanliga diabeteskomplikationer som njurskador, synproblem eller nedsatt känsel i ben och fötter.

• Ett lågt HBA1C värde – vad innebär det?

  Ett lågt HbA1c-värde kan ibland tyda på att näringsintaget har varit bristfälligt under de senaste 3 månaderna, men kan annars vara en normalvariant. Detta saknar i regel klinisk betydelse och är ej associerat med ohälsa.

• Ett förhöjt HBA1C värde – vad innebär det?

  Ett högt HbA1c-värde tyder på att blodsockernivån i genomsnitt har legat över den önskvärda nivån under stora delar av de senaste 3 månaderna. Ett förhöjt HbA1c-värde >= 48 mmol/mol vid upprepade provtagningar med minst 6 veckors mellanrum tyder på diabetes. Ett värde över 42 mmol/mol, vid upprepade provtagningar, indikerar dock att man befinner sig i riskzonen för att på sikt utveckla diabetes. HbA1c används även för att följa behandlingseffekten vid diabetes. Målvärde för HbA1c vid diabetesbehandling sätts individuellt i samråd med behandlande läkare.

• Faktorer som påverkar HBA1C värdet

  Vissa tillstånd som påverkar omsättningen av röda blodkroppar, såsom blödning eller en förstorad mjälte kan ge ett falskt för lågt HbA1c-värde. Även njursvikt och grav järnbrist kan ge ett falskt för lågt HbA1c-värde. Förekomst av en så kallad hemoglobinvariant, det vill säga en förändrad hemoglobinstruktur, till exempel vid thalassemi (medfött tillstånd där hemoglobinmolekylerna kan ha avvikande storlek) kan också påverka HbA1c-värdet. Vid dessa tillstånd kan labbet ibland avstå från att analysera HbA1c-värdet på grund av risken för felvärde. Ett högt alkoholintag påverkar bindningen av socker till hemoglobinmolekylerna och kan därmed ge ett falskt för lågt HbA1c-värde. Infektioner, inflammatoriska processer samt kortisonbehandling ökar blodsockret och kan därmed påverka HbA1c-värdet om dessa har pågått under en längre tid.